Sveriges beslut att överge sin alliansfrihet och ansöka om medlemskap i Nato efter Rysslands invasion av Ukraina markerade en av de snabbaste och mest betydande förändringarna i svensk opinion någonsin. En ny studie från Umeå universitet belyser hur politiska budskap och partipolitiska sympatier spelade en avgörande roll i att forma denna förändring.
Politiskt ledarskap vägledde opinionen
– Historiskt sett tenderar befolkningen att sluta upp bakom sina ledare under internationella kriser, vilket kan leda till ett ökat stöd för politiska beslut, säger Jeffrey Mitchell, universitetslektor och en av forskarna bakom studien.
Studien, som genomfördes av forskare vid Umeå universitet, visar att opinionen kring Nato-medlemskap förblev splittrad i Sverige även efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt forskarna var det först efter att det politiska beslutet om medlemskap fattades som en betydande del av befolkningen ändrade ståndpunkt. Cirka 32 procent av de tillfrågade bytte åsikt eller bestämde sig i frågan efter beslutet.
Politisk påverkan och partipreferenser
En av studiens mest framträdande insikter är hur starkt individers politiska preferenser påverkade deras förändrade åsikter om Nato. Studenter som redan sympatiserade med Socialdemokraterna, som ändrade sin position till förmån för Nato-medlemskap, var mer benägna att följa partiets linje. Däremot visade studenter som stödde Vänsterpartiet, som förblev emot medlemskap, en tendens att hålla fast vid sin ursprungliga inställning.
– Den internationella krisen skapade en grundläggande osäkerhet, men det var främst det politiska agerandet och kommunikationen som formade den allmänna opinionen, förklarar Andrea Bohman, docent och medförfattare till studien.
Krisens effekt och politikens roll
Forskarna lyfter fram två centrala faktorer bakom förändringen i opinionen: den initiala effekten av den internationella krisen och den efterföljande politiska påverkan. Medan den internationella situationen skapade en allmän känsla av osäkerhet, var det de politiska ledarnas tydliga och samordnade budskap som till slut övertygade en stor del av befolkningen att stödja Nato-medlemskapet.
Studien ger en viktig inblick i hur politiska strategier kan påverka och forma opinionen, särskilt i tider av kris. Den visar att även om yttre händelser spelar en roll, är det ofta den politiska kommunikationen som avgör hur dessa händelser uppfattas och tolkas av allmänheten.
