Sverige har rekordmånga högskoleutbildade, men trots detta är akademikerarbetslösheten hög och en genomsnittlig student tar sin kandidatexamen vid 28 års ålder – långt över europeiskt snitt. Det slår Företagarnas utbildningsexpert Diana Vasiliou fast i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Bakgrunden är en kraftig expansion av den högre utbildningen under de senaste 25 åren. Sverige har i dag 18 universitet för drygt tio miljoner invånare. Enligt kritikerna har resurserna spridits för tunt runt om i landet av regionalpolitiska skäl snarare än utifrån vad som skapar effektiva forskningsmiljöer och relevanta utbildningar.
– Vi förlorar skattepengar, produktivitet och köpkraft på att unga vuxna fastnar i långa akademiska utbildningar som inte leder till jobb, säger Vasiliou.
Utbildningsdepartementet har aviserat en översyn av den högre utbildningens dimensionering, men någon konkret reformagenda har ännu inte presenterats. Universitetskanslersämbetet arbetar med att ta fram data om vilka utbildningar som faktiskt leder till relevant sysselsättning.
Parallellt förs en diskussion om yrkesutbildningarnas status och relevans. Arbetsgivare inom industri, vård och teknik vittnar om allvarlig kompetensbrist trots hög ungdomsarbetslöshet – ett fenomen som forskare kallar utbildningsmismatch.
Debatten är politiskt känslig eftersom frågan om högre utbildning traditionellt är laddad med värderingar om social rörlighet och rätten till kunskap. Men trycket på reform ökar när fler data visar att alltför många examinerade hamnar utanför sina utbildningars arbetsmarknad.
