Relationerna mellan Kina och Taiwan är ständigt spända sedan de facto separerades 1949 och orsakar spänningar i relationerna mellan Peking och Washington. Den 1 oktober 1949 proklamerade Mao Zedong grundandet av Folkrepubliken Kina i Peking. De nationalistiska krafterna i det kinesiska Kuomintang-partiet under Chiang Kai-shek övergav Kina och flydde till Taiwan (tidigare Formosa), bildade sedan en regering den 7 december och förbjöd alla förbindelser mellan ön (officiellt Republiken Kina) och det kommunistiska Kina.
Sedan 1950 blev Taiwan en allierad till Washington, som var i krig med Kina i Korea. I juni 1950 beordrade USA:s president Harry Truman USA:s 7:e flotta att slå tillbaka alla möjliga attacker från de kinesiska kommunisterna på Taiwan. Samtidigt ombads Chiang Kai-shek att bygga befästningar vid Taiwans kust för att förhindra en eventuell kinesisk attack. Lai Ching-tes demokratiska progressiva parti (DPP), som nu sitter vid makten för tredje gången, ser Taiwan som en de facto suverän nation med en distinkt taiwanesisk identitet och mandarin som sitt officiella språk. Taiwan, det bör noteras, har sin egen armé, valuta, konstitution och nu en demokratiskt vald regering – från 1949 till 1987 var det under en auktoritär krigslagsregim – men det erkänns inte som ett självständigt land av de flesta regeringar i värld.
Hittills har den erkänts som en självständig stat av endast 12 länder och har inte accepterats som medlem i internationella organisationer eftersom Kina insisterar på att det är en egen provins, en del av sitt territorium och förhindrar dess integration och erkännande. Under decennierna har Taiwan blivit allt mer isolerat. Samtidigt har dock banden mellan Taiwan och USA vuxit sig starkare, med ökad försäljning av vapen och militär utrustning och politiskt samarbete på hög nivå under Lais populära kvinnliga föregångare, Tsai Ing-wen, vilket har gjort Peking upprörd. Men historiskt sett har USA:s ståndpunkt i förhållande till Taiwan förblivit medvetet vaga, nämligen angående huruvida det skulle försvara det i händelse av en kinesisk invasion, den välkända ”strategiska tvetydigheten”.
USA har länge trampat på en fin röd linje. Enligt den så kallade ”Ett Kina”-politiken erkänner Washington Folkrepubliken Kina som den enda legitima regeringen i Kina. Den erkänner också Pekings ståndpunkt att Taiwan är en del av Kina, men har aldrig accepterat det kinesiska kommunistpartiets anspråk på suveränitet över ön. Taiwan har en yta på 36.197 kvadratkilometer och en befolkning på cirka 23.400.000. Dess huvudstad är Taipei, som ligger vid dess norra spets. Det är dessutom en ultramodern stad med intensiv högteknologisk industriell utveckling och officiellt utpekad som en ”alfavärldsstad”, det vill säga en stad som har en direkt inverkan på globala händelser av sociala, ekonomiska och politiska dimensioner.
Utöver ön med samma namn äger landet även 168 mindre öar. Det skiljs från Kina av Taiwansundet och gränsar i norr till Östkinesiska havet, i öster av Stilla havet och i söder av Sydkinesiska havet. Sedan 1960 har det gått in i en period av snabb ekonomisk tillväxt och industrialisering, med många ekonomer som talar om ”Taiwan-miraklet”. Dess ekonomi är exportorienterad. Den utmärker sig inom teknik och är för närvarande den 21:a största ekonomin i världen, samtidigt som den kommer på 34:e plats i världsrankingen när det gäller BNP per capita. Taiwans ställning på världskartan gör det särskilt viktigt för världens stormakter. Ön är av stor strategisk betydelse för USA, med tanke på dess närhet till Washingtons nära allierade i regionen, såsom Japan, Sydkorea och Filippinerna. Dessutom anses Taiwansundet vara avgörande för den globala handelns rörelse, samtidigt som man beräknar att ön producerar 60 % av världens produktion av mikrochips, väsentliga tekniska komponenter för tillverkning av mobiltelefoner och litiumbatterier.
TSMC (Taiwan Semiconductor Manufacturing Company), med huvudkontor i den enorma Hsinchu Science Park, är den största tillverkaren av halvledar (eller mikrochip) i världen med en kapitalisering på 426 miljarder dollar. När det gäller den militära balansen i Taiwansundet så är den starkt till Kinas fördel och det skulle vara osannolikt att östaten skulle kunna försvara sig i händelse av en kinesisk attack utan hjälp utifrån. Under president Xi Jinping har Kina ökat sin uppvisning av militär makt, skickat rekordmånga kinesiska stridsflygplan, drönare och krigsfartyg runt ön och hållit militära övningar som svar på politiska utbyten mellan USA och Taiwan.
Pekings budskap till Taipei och Washington från denna militära aktivitet är kristallklart: ”Taiwans oberoende är oförenligt med fred. Frågan är en intern angelägenhet som inte tillåter utländsk inblandning”. I sitt nyårstal förklarade dessutom president Xi Jinping: ”Ingen kan stoppa återföreningen av Kina med Taiwan”, vilket ger en tydlig varning till alla de krafter som öppet stödjer självständighet inom och utanför ön. Taiwan kräver å sin sida att Kina permanent avslutar sin militära verksamhet i angränsande vatten, vilket man säger tydligt undergräver fred och stabilitet och stör internationell sjöfart och handel.
Men vilka konsekvenser skulle ett krig mellan USA-Taiwan och Kina få för planeten? En artikel från Bloomberg har tidigare hävdat att en militär konflikt i Taiwan kan kosta den globala ekonomin ett astronomiskt belopp 10 biljoner dollar, motsvarande 10 % av global BNP, vilket vida överstiger de ekonomiska konsekvenserna av coronavirus-pandemin, kriget i Ukraina och den globala finanskrisen . Och naturligtvis skulle blodet som skulle utgjutas vara omätligt. Avslutningsvis vill jag uttrycka förhoppningen att saker och ting inte kommer att eskalera och att en militär konfrontation mellan USA-Taiwan och Kina därför kommer att förhindras, vilket skulle vara katastrofalt, som har påpekats, inte bara för regionen utan också för hela planeten.
Isidoros Karderinis föddes i Aten 1967. Han är journalist, utrikespresskorrespondent ackrediterad till det grekiska utrikesministeriet, samt ekonom, romanförfattare och poet. Hans artiklar har publicerats i tidningar, tidskrifter och webbplatser i många länder i världen. Facebook: Karderinis Isidoros
