En rad nya läckor visar hur USA på rekordtid – och i det dolda – har skeppat bomber och ammunition för miljarder till Israel. Uppgifterna har satt kongressledamöter i uppror, triggat en begäran om internationell brottsutredning och fått Iranstödda miliser att hota med vedergällning.
Nödförsäljning öppnar bakdörr för tusentals bomber
Den 28 februari aktiverade utrikesdepartementet den sällsynta nödklausulen i Arms Export Control Act och godkände ett paket värt knappt tre miljarder dollar som omfattar 35 000 tunga BLU-117-bomber, sprängsatser och stödutrustning . Genom nödförfarandet kunde affären Expedieras utan de vanliga 15 dagarnas kongressgranskning.
Samtidigt har mer än hundra mindre försäljningar – alla under 25 miljoner dollar – slunkit igenom det så kallade “fast-track”-systemet sedan Gaza-krigets början. Eftersom beloppsgränsen ligger under formellt beslutskrav behöver Vita huset bara meddela relevanta utskott, inte hela kongressen .
Lagret WRSA-I töms i det tysta
Utöver nyexporten har Israel direkt tillgång till War Reserve Stockpile Allies – Israel (WRSA-I), ett amerikanskt förråd på israelisk mark med materiel för drygt 1,8 miljarder dollar. Jurister påpekar att lagret kan nyttjas dagligen utan offentlig rapportering, eftersom regelverket saknar explicit öppenhetskrav .
Kongressen försöker bromsa flödet
Ett ovanligt tvärpolitiskt motdrag kom i form av H.J.Res. 83, inlämnad den 31 mars, som syftar till att häva framtida försäljningar till Israel .
–Den här katastrofala politiken har genomförts i hemlighet och dolts för kongressen och det amerikanska folket, säger Michael McCaul (R-TX), ordförande i utrikesutskottet .
Demokratiska senatorer, ledda av Elizabeth Warren, kräver samtidigt fullständig dokumentation av varje leverans för att kunna bedöma om exporten bryter mot humanitär rätt.
“Iran-Contra 2.0” i repris?
Flera lagstiftare drar paralleller till 1980-talets Iran-Contra-skandal, där vapen såldes dolt och politiska karriärer krossades. Kritiker varnar för att Vita huset nu riskerar en upprepning, fast med Israel som mottagare.
Juridisk front i Haag
Människorättsorganisationen DAWN har lämnat in en 172-sidig inlaga till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) där man uppmanar åklagare Karim Khan att utreda tidigare president Joe Biden, Antony Blinken och Lloyd Austin för medhjälp till israeliska krigsbrott .
Den nuvarande Trump-administrationen svarade i början av juni med att frysa tillgångar för fyra ICC-domare som arbetar med Israel-relaterade ärenden, ett steg som domstolen kallar ett angrepp på dess oberoende .
Miliser varnar – Pentagon höjer garden
Iraqbaserade Kataib Hezbollah meddelade den 15 juni att man återupptar attacker mot amerikanska mål om Washington anses bistå Israel militärt . Som svar har Pentagon förstärkt luftförsvar och höjt beredskapen vid baser i Irak, Syrien, Bahrain och andra platser i regionen .
Vad står egentligen på spel?
- Inrikes juridik: Möjliga brott mot AECA och Leahy-lagen kan leda till utredningar och rättsprocesser.
- Valet 2026: Väljare som tröttnat på Mellanösternkrig kan bestraffa dolda vapenflöden vid urnorna.
- Internationell rätt: Ett ICC-förfarande skulle bli historiskt och riskera reseförbud för amerikanska toppar.
- Diplomati: EU överväger att frysa militärt samarbete; gulfstater pressas att ta ställning.
- Säkerhet: Raket- och drönarhotet mot USA-anläggningar ökar om Israel trappar upp mot Iran.
Kombinationen av nödbeslut, osynliga delförsäljningar och ett redan existerande hemlager ger Vita huset nästan obegränsade möjligheter att stödja Israel utan politiskt grönt ljus. Men ju mer omfånget blir känt, desto större blir risken för en rättslig och politisk rekyl som kan påminna om 1980-talets Iran-Contra-storm.
